Om Spel-Stina och hennes son, Anders Hellström
 

"Spel-Stina" hette egentligen Anna-Kajsa Norman. Hon var född 1820 i Husby socken, södra Dalarna och gick bort i Torsåker, Gästrikland 30/11 1903.

I de tidiga tonåren kom Spel-Stina till Torsåker för att tjäna piga.
Omkring 1837 bildade hon familj med dagakarlen Erik Hellström (född i Eltebo 1817, död i Berg 1891). I familjen, vilken bosatte sig i byn Berg, fanns fem barn:
Anders (1837 - 1919), Erik (1842 - ), Anna-Stina (1847 - 1927), Johanna Katarina (1850 - ). Anna-Kajsa Norman och Erik Hellström var sambor mellan 1837 och 1891, de gifte sig först på Eriks dödsbädd 17/3 1891.

Spel-Stina, Anna-Kajsa Norman spelade fiol och var mycket skicklig. Hennes fader var också spelman vilket följande ULMA-notis visar.
När Spel-Stinas far skulle begravas och kistan bars ut så spelade Stina en låt med kommentaren "Vi spelade tillsammans, så varför då inte spela när vi skiljs". De samtida storspelmännen Hammarbergs Hans i Torsåker och hans kusin Adolf Envall i Kungsgården hade "knappt mer än näsan kvar av spelmansäran" efter en kappspelning sade Hammarbergs Hans sonson Gunnar Högblom.
Inkomster från spelningar bidrog säkerligen till familjens försörjning. Att fiolen var med under arbetsvandringarna i Hälsingland vittnar de låtar som rubricerats som "från Hälsingland" och "från Delsbo".

Anna-Kajsa (Spel-Stina) var "pigg, rask och fyndig". Hon var känd för att vara "farlig att byta ord med" d v s att hon kunde ge svar på tal.
Enligt en notis på ULMA i Uppsala var hon ett "rivandes fruntimmer som söp som en karl och kunde spy över axeln under tiden hon spelade".
Dessa omdömen kan nog vara något tillspetsade men de visar att hon bör ha haft både humör, viss originalitet och stark karaktär.

Familjen levde under knappa omständigheter. Spel-Stina var ofta tvungen att gå på arbetsvandring till bl a Hälsingland. Där ska hon bl a ha fått lin i betalning. Detta beredde hon sedan själv innan det såldes.

För att ge sönerna Anders och Erik en chans att ta sig ur fattigdomen och skapa sig ett bättre liv, tog Spel-Stina på 1840-talet med sig dem till Dalregementet och fick dem antagna som trumslagarpojkar. Dessa fick lära sig signalgivning, de fick allmän musikundervisning och så småningom undervisning på något instrument. Anders började som trumslagarpojke vid 10 års ålder 1847. 1851 befordrades han till "spel i nr" vid Rättviks kompani. Brodern Erik blev placerad vid Gustafs kompani. Bröderna var på regementsmötena på Rommehed ett par veckor varje sommar för undervisning och övning.

Uppgifter om Spel-Stina har sammanställts med hjälp av kyrkböcker, Sigfrid Björkströms artiklar i Gefle Dagblad på 1940-talet samt bekräftande och kompletterande material av Spel-Stinas dotterdotterdotter Eva Hedkvist i Berg, Torsåker. Evas mormor Anna-Stina (Hellström) Hjelm (1847-1927) berättade om sin mor Anna-Kajsa Norman, om hennes arbetsvandringar etc. Anna-Stina Hjelm mindes även fragmentariskt en vals som Spel-Stina spelade, vilken hon sjöng för Eva Hedkvist. Även Storsängs- Karl-Erik Persson (1893 - 1984) mindes Spel-Stina boende vid skogskanten i en liten stuga, samt att hon hade en son som var miltärmusiker.

Det är förmodligen denne ovannämnde Anders Hellström (1837 - 1919) som upptecknat och/eller avskrivit låtarna efter sin mor, klockaren Stolpe, Hammarbergs Hans (1818 - 1903), soldaten Per Sohlén och andra Torsåkersspelemän.

Anders utbildade sig till skräddare samtidigt som han fortsatte sin militärmusikaliska bana. Han gifte sig med Brita Olsdotter Stillfors
(1838 - ) och fick fem barn. Både Anders med familj och brodern Erik avfördes ur Torsåkers kyrkobokföring 1862 då de flyttade till Falun.

Anders hade vid den tiden en god musikutbildning, vilket förutom att han spelade flera instrument innebar kunskap i musikarrangering och ledning av musikkårer (regementsmusiken). 1866 var han "2:e fältmusikant" vid Dalregementet, d v s den högsta graden näst musikdirektören. 1870 tog Anders avsked men sökte sig tillbaka igen 1875. 1893 tog han definitivt avsked från det militära och ägnade sig med full kraft åt det civila musiklivet.

Redan på 1880-talet bildade och ledde han det s k "Hellströmska kapellet" i Falun. Kapellet spelade på hotell, basarer, baler, herrskapskalas och finare tillställningar i Falutrakten.

Otaliga mindre musikkårer och kapell fick vid denna tid (1880 - 1910) arrangemang och ledning av Anders Hellström. Han ledde bl a Falu Skarpskyttegilles Musikkår och Orsa Skyttegilles Musikkår (där spelmannen "Gössa" Anders Andersson spelade med en tid).

Någon gång mot slutet av 1890-talet flyttade Anders med familj till Storvik och Gästrikland igen. 1895 arrangerade han musiken åt Österbergs Stråkkapell (vars notböcker finns i Gästriklands Spelmansförbunds arkiv i Sandviken). 1899 - 1904 ledde Anders Hofors Bruksmusikkår.

År 1919 gick musikfanjunkaren Anders Hellström ur tiden och begravdes i hemsocknen Torsåkers kyrkogård.


Arrangörsföreningen - Folkmusikfest i Gästrikland

Första sidan